15 dagar Maui

Dag +107: Fun, Fun, Fun

2010-08-15T20:58:00.000+02:00

Oj, det går att ha riktigt kul utan vind, teamOlsson visar hur.

Dag +92: Regn är tråkigt

2010-08-01T13:13:00.004+02:00

"Det är bra att ni har tråkigt, då händer det något roligt sen"
Alfons Åbergs farmor

Åsa regn from Henrik Olsson on Vimeo.

Tryck upp den i fullskärm och ha tråkigt...

Dag +43: Är Åsa Sveriges Ho'okipa?

2010-06-13T09:30:00.008+02:00

Idag gick Åsa av. Ja vi säger så när vind och vågor slumpar sig så att Kattegatts dyning rullar in och bryter över Stenudden samtidigt som vi har en VSV:lig kuling. Med andra ord helt perfekta windsurfingförhållanden som infinner sig någon enstaka gång per år.

Men kan man verkligen jämföra Åsa med ett världskänt spot som Ho'okipa? Absolut. I förhållanden som igår är de slående lika.
- Det är bra tryck i vågorna
- Vågorna kommer i set och man kan se dem på långt avstånd
- Styrbordshopp. Fast man hoppar varken på Ho'okipa eller Åsa...
- Sideshore, oh yes!
- Man har max 3-4 svängar på sig innan man blir uppspolad på stenarna
- Svårt beachbreak som man bara klarar om man använder speciell landningsplats
- 180 puls innan man går i
- Varmt och gott i vattnet

OK, den sista var väl kanske inte riktigt sant, faktum är att det var riktigt kallt idag. Att man ska behöva frysa om händerna i mitten av juni…

Jag hade en helt fantastisk dag där allt stämde. Bräda (66l twin) och rigg (3.7, 3.4) var perfekta och jag kunde koncentrera mig på vågridningen. Guys röst "attack the wave and unleash hell" hördes i bakhuvudet på varje våg och jag blev förvånad hur mycket jag kunde gå upp mot vågen idag. Efter mängder med grymma bottomturns och cutbacks vågade jag mig på två aerial off the lip. Jag har aldrig på allvar provat förut och blev förvånad när jag i den första lyfte högt över vågen clew-first. Landade visserligen bakom vågen men hade ändå känslan att detta var ju inte så svårt, det är bara fråga om timing. I den andra hade jag mer fart i och kunde trycka ifrån vågen bättre så att jag faktiskt landade den klockrent i vågen. YES!

OK, det är svårt att se från denna vinkeln men detta är mitt livs andra aerial off the lip!

Frame grab i en bakåtloop.

Samma loop 2 frames senare.

Åsa ÄR Sveriges Ho'okipa! (mer bilder och ev lite film inom kort)

Dag +29: Apelviken med 22 m/s i byarna...

2010-05-28T21:06:00.002+02:00

Oj oj. Vad hände? Årets första grynings-surf blev survival-surf helt utan förvarning. Visst vi visste att det skulle komma in lite nordväst och visst var vi laddade för en riktigt tidig morgon men vädertjänsterna som spådde NV 11-13 togs nog på sängen de också.

Optimistiskt började jag med 4.4 men vände snabbt tillbaka för en 3.8:a men inte heller med den kunde jag hålla brädan på vattnet så det blev tills slut en timme 3.4 innan jobbet kallade.

Nä, någon skönsurf var det inte. Kallt, överriggat och i stort sett omöjligt att kontrollera riggen i cutbacken. Det kändes som allt jag lärt mig på Maui var som... bortblåst och jag var tillbaka på samma nivå som innan. Man kan lätt konstatera att 22 m/s i Apelviken är betydligt mer krävande än ett masthögt Ho'okipa.

Solen går upp 04.32, jag 04.40.

Sikta...

Unleash hell.

Njut.

Härda ut.

Koncentration.

Dag +27: Säsongspremiär

2010-05-23T23:25:00.004+02:00

Fish eye.

Äntligen, äntligen lite vind på västkusten. Egentligen helt oväntat kom den smygande. Jag som hade tänkt masta båten fick avbryta det då det blåste lite för mycket. Apelvikens vindmätare hade då 10 m/s rak väst så det vara bara att tömma vindsförrådet, sopa av spindelväven och rulla ner.

Inte helt oväntat hade det droppat lagom tills jag kom till stranden men det blev en lyckad dag ändå med härligt snack på stranden med alla surfpolare som jag inte sett sen i höstas. Mycket drömmar och planer om Maui i olika läger nu… ;-)

Seglingen var ju ingen höjdare men det var sol, inte för kallt och jag planade när jag behövde på mina 66 liter med 5.0. Vågor fanns det i stort sett inga men ett och annat chop dök upp då och då.

Stor andel Hot Sails på vattnet idag >50%

Stora frågan var om jag skulle surfa bättre nu efter resan till Maui? Jo, jag tycker nog ändå det. Jag placerar mig bättre på havet för att ta vågorna och det känns som jag kan köra oplanande hur många timmar som helst utan att bli trött. Det var väl de momenten jag fick testat idag och framgången beror säkert på riktigt långa tampar och bättre rigghantering.

När jag kollade på bilderna hemma blev jag väldigt nöjd med min handsättning på bommen. Utan att tänka på det och utan att det är några riktiga vågor så flyttar jag numera instinktivt händerna mycket mer i bottomturnen. Kolla sekvensen nedan...

Ingång.

Flyttat båda bakåt.

Och så fram igen på cutbacken.

Den vanligaste frågan jag får nu när jag kommit hem från Maui är hur jag lyckades förmå min fru och barn att släppa iväg mig nästan 3 veckor till andra sidan jorden, för att surfa?? Jag brukar svara att det beror på en hel massa kärlek från min fantastiska fru och att jag nu har några års payback framför mig.

En liten, liten del av den återbetalningen gjordes igår när jag som en överraskning följde min henne runt Göteborgsvarvet, ett halvt Marathon. Egentligen skulle jag bara starta med henne och droppa av när det blev för jobbigt men det gick över förväntan så det slutade med att vi korsade mållinjen tillsammans efter 2.18. Jag var lika överraskad som hon.

Här är vi på Vasagatan efter 18km i 26 grader. Bra driv i steget fortfarande...

Hur kul som helst. Vilken helg!!

/henrik

Dag 15: Sista dagen

2010-04-27T08:23:00.022+02:00

Sista dagen. Sista dan. Sista.

Morgonen försvann till packning och backup av alla foton och filmer. Vinden var enligt prognos något svag men absolut seglingsbar. En snabb lunchmacka och sen upp till Ho'okipa igen. Idag var det verkligen soft. Litet swell och side/side off lagom för 4.5. Vi stannade här resten av dan för att maxa Maui in i det sista.

Guy i en air.

Vågorna är såå cleana.

Efter att ha sett mig segla en stund utan missöden bestämmer sig dom andra i gruppen att det äntligen är dags att bemästra Ho'okipa. I stort sett alla tog sig ut (och in) på ett eller annat sätt. Jag kan tänka mig att badvakterna satt på spänn när alla rookies gick ut med sina hyrgrejor. Men det gick i stort sett bra.

Dave stupar på första vågen.

Jeremy släpar upp sina grejor efter att ha tampats med shore breaket.

Andy tar sats.

Till slut måste även jag motvilligt rigga ner och åka tillbaka med hyrgrejorna till Maui Windsurfing Company som för övrigt varit en upplevelse i sig. Maken till service har jag aldrig upplevt och jag tror inte att det bara berodde på att vi tömde hela affären åt dom. Bara jag och Andy var säkert varit inne 20 ggr och bytet segel, brädor och annat, och vi var alltid lika välkomna. Ska lätt hyra där igen om det blir aktuellt.

Därefter en snabb dusch och en sista tonfiskburgare på stamstället Fishmarket innan avfärd till flygplatsen. Det kändes riktigt tungt att lämna paradiset även om jag försökt förbereda mig på det genom att längta extra mycket efter dom därhemma. Ett sista andetag 25- gradigt tropisk havsluft och sen in i planet tillbaka mot ekorrhjulet.

Grillad tonfisk på Fishmarket

Starbucks och min MacBook blev räddningen på en lååång väntan på LAX.

Det är härligt att se varandra efter nästan tre veckor.

Så blev jag en bättre vindsurfare av 15 dagar på Maui? Ja, jag vill nog påstå att det är en enorm skillnad eller åtminstone kommer att bli en enorm skillnad. Det är ju inte så att jag sätter en massa fler tricks nu utan mer att jag har fått ett helt annat perspektiv på segling i vågor. Det var helt nytt för mig att guppa ut genom brotten utan att plana, vänta utanför impact zone i upp till 10-15 minuter på att ett set ska rulla in. Och sen välja en lämplig våg i setet och rida den genom hela impact zone. Sån här segling betyder att man planar kanske 20% av surftiden. Tidigare har jag farit fram och tillbaka i maxfart och då och då råkat hamna på en våg, ofta helt utan idé eller plan.

Sen är det ju givet att handgreppen i bottomturn och cutback fått en rejäl boost, även om jag har mycket mer aggressivitet kvar att släppa lös för att gå mer vertikalt mot vågen.

En annan grej som kommer att ge mycket är insikten om hur brädan, riggen och utrustningen ska trimmas; långt mellan fotstropparna, stora fotstroppar, barfota, selen lågt och hårt, kroppen lågt, armbågarna pekande neråt, benen raka, bommen lågt, mindre uthal, mastfoten framåt, riggen framåt och långa hängseletampar. Jag började med 26", bytte till 28" men var snabbt bekväm med 30".

Vi får väl se hemma på västkusten om något av det jag lärde mig sitter kvar och kan omsättas i våra förhållanden.

Jag har blivit berömd också, publicerad med bild och allt på Maui Surf Report. På samma sätt som på Gran Canaria får jag min fame från min vita Jofahjälm. Jag hade väl hoppats att uppmärksamheten skulle bero på mina moves på vattnet men det är som det är. All press är väl bra press, eller hur?

=== Lite praktiska erfarenheter från mina alltför korta tid på Maui ====

Det är lång bort - 30h dit och 36h hem är ingen kul historia. Men det går med lite planering av sömn och något att förströ tiden med. Tidsskillnaden på 12 timmar är faktiskt inte helt fel. Både när man är där och när man kommer hem får man väldigt tidiga morgnar vilket är toppen om man har mycket man vill göra.

Alla jag har mött på Maui är så otroligt positiva och glada. Min teori är att det beror på omgivning, bor man här eller vistas en längre tid så uppvägs alla bekymmer av klimatet, havet, maten och allt annat fantastiskt som finns här. Dock fanns det en spänning i luften mellan de infödda och de som kallas vita. Några gånger kunde vi i olika situationer uppleva ett visst motstånd från the locals som tog sig uttryck i blickar eller kommentarer. Men jag tror på Leos inställning att motståndet är mycket våra egna fördomar som kan överkomnas med ett öppet sinne, respekt och hänsyn för dom som bor där.

Nalu Kai Lodge - perfekt ställe att bo på för stora sällskap med härliga utomhusområden men väldigt små och intima rum. Absolut inget för den pryda. Vill man bo lite lyxigare och dessutom på stranden vid Sprecks finns Sprecks Beach Resort. Galet fint med bonuspoäng för carporten där man hänger in sin rigg för natten...

Paia - vår lilla by som verkar helt fokuserad på surf och surfare. Surfkläder i små boutiqer, surfmat på Fishmarket och Flatbread, surfapotek, skatepark, surfstrand, till och med surfpapperskorgar.

Paia är i stort sett inte mer än en korsning.

Al West's Maui vans - surfbussar utan lyx men förberedda för förvaring av surfprylar. Trots till synes dåliga odds var det bara en av våra 7 vans som kollapsade, men det löste Al på en timma med ersättningsbil.

Surfaffärer- Hur många som helst (10?), alla större än Surfers i Varberg. Är dollarn låg så är det bara att shoppa loss. De absolut senaste grejorna finns här, eller varför inte låta Keith shapa en bräda, från $2,000. Det tar 4-6 veckor så man kan gott beställa innan man åker. Ett givet val nästa gång!

Mataffärer - som vanligt i USA är det en fröjd att strosa runt i Safeway eller Whole Foods.

Goya grejor - Det är svårt att inte blanda in intrycken av Francisco själv när jag funderar på hans vindsurfingutrustning. Han är en så from och omtänksam kille att man bara vill honom allt väl. Brädorna jag testade var 2010 Custom Twin 74 och 89, Custom 84, One 85. Av dessa gillade jag bäst Twin brädorna och var mest imponerad av 89 som jag kunde rippa i vågorna med trots mina 60 kg. Helt otroligt. 74 var också mycket bra, helt utan överraskningar, följsam och snäll. En bräda man inte behöver tänka på, den bara gör som vill. Seglen som jag hade var 2010 Guru och Eclipse där det senare har mer power. Jag hade svårt att hantera överriggade Eclipse i cutbacken eftersom det var svårt att släppa ut kraften. Guru är ett mycket bättre val, precis som Twin brädorna är Guru ett segel som man inte behöver fundera på, bara att köra på så funkar allt som man önskar. Harmoniskt.

Guy Cribb - Ja, vad ska jag säga om denna man...? En av de bästa pedagogerna jag stött på, gör sitt yttersta att alla ska trivas, full av idéer och upptåg. Allt detta kombinerat med att han är en mycket duktig vindsurfare gör det hela till en oslagbar kombination. Funderar du på att åka med honom någonstans så bara gör det, du blir inte besviken.

Vår man i värmen - mr Guy Cribb

Dag 14: Mer Ho'okipa och lite sightseeing

2010-04-27T08:18:00.014+02:00

Sent igår kväll bestämde Leo, Richie och jag att vi skulle vågsurfa Ho'okipa på morgonen innan frukost. När klockan ringde vid 6 kändes det inte som en lika bra ide längre men vi kom iväg och var på plats en stund senare

Surfet såg riktigt hårigt ut och jag var glad att Leo inte dök upp med longboarden som jag skulle ha lånat. Richie paddlade ut vid Pavilion men jag såg aldrig att han fångade något. Leo kom lite senare och valde Lanes.
Även Leo som har surfat hela sitt liv i Portugal, hade det tufft med stora set som dumpade rakt över honom. Nä, inte ens med boogieboard var det något för mig idag.

Richie går i...

...Richie kommer upp.

Leo plockar en våg.

Men den stänger.

Min kartläsare Andy och jag skolkade från förmiddagens teoripass för att få en liten stund att se mer av Maui. Denna gången körde vi åt andra hållet västerut, längs med kusten. Ganska snart blev det värsta alpvägarna som slingrade sig bredvid stupen. Vägräcken? Nej varför det... Vi fick fantastisk utsikt och väldigt långt mellan bensintapparna så vi fick vända på toppen och i stort sett rulla 40 min tillbaka nerför berget.
Spännande!

Vi stannade vid alla fruktstånd vi kunde hitta.

Andy till vänster...

Vid lunch ringer Guy och meddelar att Ho'okipa går av. Väl där är jag laddad till max och riggar en 4.2 med 74l twin, som blivit min favoritkombo. Denna gången blir upplevelsen helt annorlunda, försiktigt läser jag vågorna, låter de största passera och rider mjukt mellanvågorna eller sista vågen i setet. Både launchen och landningen gick smärtfritt. Jag märkte att om man bara slappnar av och läser vågorna med respekt så går allt mycket lättare. Efter 40-50 vågor utan incidenter var jag inte ens trött men avslutade för att inte utmana ödet helt.

Känslan att vara helt i kontroll på Ho'okipa är oslagbar. Jag känner mig som en kung!

Maui 14 from Henrik Olsson on Vimeo.

Spännande prototyp med 3 lattor. Killen har vi sett tidigare på något loft...

Det börjar likna något!

Guy unleashes hell.

Efter några fantastiska timmar på Ho'okipa körde vi ner till Kanaha för lite enklare förhållanden. Det blir en härlig avslutning på ännu en fantastisk dag.

Middag på Flatbread som gör dom smakligaste piazzorna på Maui. Som vanligt har Guy ett ess i rockärmen, denna gången har han bjudit in lite sköna snubbar som t.ex Ricardo Campello, Robby Swift, Whitey, Nayarna Alonso, Rich Page PWA manager, och PWA presskille. Det dröjer inte länge förrän kvällen övergår i ett pärlband av galna historier som bara blir galnare ju senare det blir. Men tyvärr kära läsare är det inget som jag vågar återrapportera här, det finns en gräns...

Dave, Andy, Robby S, Richard.

Jag hamnade bredvid PWA pr/web manager och kunde givetvis inte låta bli att kommentera hur torftig deras site är. Något som han medger, men hävdar att det beror på en massa regler och att dom trots det tar mest hit av alla windsurfingsiter, mer än Beach Telegraph och Continent Seven. Vilket ju är ett dåligt argument för att inte göra sin site bättre. Tillsammans spånade vi i alla fall på vad dom skulle kunna förbättra vilket fick mig att tänka på mitt jobb för första gången på två veckor. Jag har ju inte ens öppnat mailen sen jag landade på Maui, det säger väl allt om hur bra detta stället är!...

Vind: 5/5 - Yes!
Vågor: 5/5 - Perfekt!
Maui: 5/5 - Ännu en grym dag!

Dag 13: En full dag på Kanaha

2010-04-27T08:17:00.015+02:00

Efter gårdagens hoppsession var det många med jag som längtade tillbaka till vågorna på Kanaha. Vin den var väl inte den bästa men med lagom swell och klockren sideshore fanns inga ursäkter. Jag riggade först en Eclipse 5.0 med 74l Twin men hade stora problem med för mycket kraft i cutbacken och jag fick inte till dem förrän jag bytte till Guru, ett mer renodlat vågsegel. Det blev en enda lång vågsession hela dan. Spot on!

Cutback.

Släpper inte ut kraften.

Och näbbar...

Bakåt.

Mer fart och höjd hade behövts.

Men jag stannar kvar i stropparna i alla fall.

Kör man på en sån här slutar det illa.

Och samma med denna.

Kolla in riggen jag hittade på Hot Sails. Jag tror den får plats i resväskan.

Är det Robby i bilen framför?? Vi kan väl säga det så har vi sett alla nu.

Vind: 4/5 - Lagom med 4.5

Vågor: 4/5 - Kunde varit lite större kanske nu när man börjar få kontroll

Maui: 5/5 - Många dagars segling nu

Dag 12: Att tweaka en tabletop med Goya

2010-04-27T08:15:00.012+02:00

Vad vi trodde skulle vara ett yogapass med Francisco på morgonen blev istället en grundlig lektion i konsten att tweaka en tabletop. Han riggade upp en simulator i ett träd och sen hissades vi upp en och en för att i så naturlig miljö som möjligt känna på momenten som är:

- Välj en brant våg

- Flytta vikten mot lä

- Skjut upp brädan mot himlen

- Rotera överkroppen mot vattnet och tillbaka mot stranden med sträckt bakben

Tricket för att få den riktigt tweakad är att:

- vrida huvudet så att man tittar under bomhandens arm ner mot vattnet och tillbaka mot stranden

- och att man samtidigt trycker ner masthandens arm "under sig" och på så vis häver upp sig mot masten

Dom två sista momenten kändes lite läskiga och det var bra att träna det på land innan.

Maui 12 - tabletop from Henrik Olsson on Vimeo.

Det ser inte klokt ut men är bra för muskelminnet. Om och om igen...

Visst klär även Goya i en vit Jofahjälm?

Efter en hel del toppar på Sprecks ville jag fortsätta med vågridning istället så jag och Andy körde ner till Kanaha och fick oss en underbar kvällssegling i side/side off med bomhöga set som snällt rullade in. Vi körde tills vinden punkade så jag fick till slut simma in.

Vind: 4/5 - Lagom med 4.7

Vågor: 4/5 - Mjuka fina bomhöga!

Maui: 5/5 - Tabeltoppen börjar sitta nu.

Dag 11: Neil Pryde loft, JP+Fanatic photo shoot OCH segling med Goya!

2010-04-25T18:30:00.018+02:00

Ojoj, har allt detta hänt idag? Jag ligger lite efter med rapporteringen för det har varit en hel del bra segling så jag har haft fullt upp. Men var inte oroliga, allt kommer här på 15dagarMaui om än en dag eller två senare än planerat. Kolla gärna gamla posts igen för jag uppdaterar dom med bilder och filmer efter hand.

På väg in till Neil Pryde.

Guy lyckades få till en visning av Neil Prydes "hemliga" loft där all deras segelutveckling görs. Robert Stroj med många, många års erfarenhet av segeldesign har jobbat sig upp från springpojke på ART och nu är chefsdesigner på Neil Pryde, visade oss runt och berättade vad dom jobbar på just nu. Färre lattor och lättare vikt är hett just nu och att deras förlängda akterlik kommer att stanna ett bra tag var det jag lyckades få ut. En annan hit var andra sorters master, kanske åt Northhållet med färre/kortare master.

Peter Bilj som är NP's chefstestare dök upp och visade hur deras cutting table fungerar. Från 3D ritningar går processen via en Windows 3.11(!) PC som styr deras cutting table som både ritar ut var sömmarna ska gå och skär våderna. Även om dom syr prototyperna här så kan dom få ett segel från fabriken på 48 timmar genom att sickla 3D-filen elektroniskt och Fedex:a seglet från Hong Kong till Maui.

Peter berättade också att man ska vara uppmärksam när man får sina segel lagade. Ofta byter den lokala segelmakaren ut en hel panelen vilket ser bra ut men i stort sett aldrig ger ett bra resultat. Den bästa lösningen är istället att försöka platta ut stället med revan och lägga på en lapp med sömmar runt om. På så sätt gör man minst åverkan på seglets form även om det inte ser lika snyggt ut. Bra att veta.

Loftet var mindre än väntat.

Det är svårt att tro att den största segeltillverkaren använder så här gamla grejor.

Det finns tydligen en klon PC, men dom har aldrig provat den. Tough guys don't backup..?

Peter berättar om hur dom sparar vikt.

Nästa år kommer The Fly att se lite annorlunda ut...

Robert har utvecklat världens snabbaste vindsurfingsegel. 49.09 knop!

Efter vår lilla tur på Neil Pryde körde vi upp till Ho'okipa där både JP och Fanatic gjorde sin 2011 katalogfotgrafering. Det var fullt drag med alla teamseglare på plats, kamerateam på stranden, helikoptrar i luften och grymma moves på vattnet. Alla var där: Levi Siver, Kai Lenny, Ricardo Campello, Jason Polakow, Kauli Seadi, Mark Angulu, Andreas Poskawsk mfl. Den enda som fattades var Robby men han lär vara på Oahu för att filma 2011 Naish kite range. Vi hoppas alla att han kommer till Maui innan vi åker hem. Träffar vi Robby har vi träffat alla!

Eftermiddagen bjöd oss Kanaha igen, som blivit mitt favoritställe. Det är bara så bra. "Snälla", stora vågor som bryter över ett rev en bra bit från land. Blir man spolad så kan man vänta/driva tills man är över revet och kan börja om igen. Det finns ett Upper och ett Lower Kanaha. Upper ligger längre ut i lovart och funkar bäst på mer side/side off samt när större swell rullar in medan Lower är lite snällare och verkar funka närsom.

Jag seglade Upper de första timmarna med en överriggad 3.7:a i monstervågor som var så stora (mer än mast) att jag knappt vågade attackera. Men det kändes underbart att äntligen ha ordentligt med vind (nästan som en bra höstdag i Lejet) och inte behöva tänka på att hålla farten i bottomturnen. Tvärt om gick det ofta så fort att jag blåste av läppen flera gånger. Svårt men grymt kul!

Maui 11 - Upper from Henrik Olsson on Vimeo.

Senare på eftermiddagen lugnar sig vinden något och vi sneglar på Lower istället. Samtidigt dyker Francisco Goya upp på stranden med 3.7 och en 66l singelfin och tar sikte på Lower. Går han på Lower så gör jag det också tänker jag. OCH VILKEN SEGLING JAG FÅR! Tänk en lagom kontrollerad 3.7:a, sideshore, rena logohöga setvågor, regnbåge, Maui, och det bästa… att få dela våg med Francisco! Detta är lätt den bästa surfsession jag någonsin haft. Cresendot kommer när jag fångar en perfekt våg, stallar seglet, ligger högt på vågen för att invänta att den ska resa sig, då ser jag Francisco på väg ut med ett stort smil från ena örat till det andra, göra ett galet snabbt slag på min våg för att sen göra synkroniserade åttor tillsammans med mig hela vägen in. Hur coolt är inte det för en 40-årig tvåbarnspappa från kalla Sverige?? Den sekvensen kommer att sitta på näthinnan många år framöver det är jag säker på

Maui 11 - Goya from Henrik Olsson on Vimeo.

Jag släpper in Francisco i vågen.

Han stallar så att jag kan lägga ner en bottom turn.

Samma här (hade två bra bilder och kunde inte välja...)

Lycka!

Vilken avslutning på denna dag.

Vind: 5/5 - Äntligen!

Vågor: 5/5 - Monster!

Maui: 5/5 - Bästa dagen (hittils…)

Dag 10 - Vila

2010-04-22T20:00:00.009+02:00

Frukosten akompanjerades av videogranskning från gårdagens action på Ho'okipa. Det var skönt att se att även teamriders blev uppätna av samma vågor som jag, och att det hör till. Det är oerhört givande att se sig själv på film, speciellt om man kan jämföra i detalj med hur dom stora pojkarna gör.

Videogenomgång

Efter gårdagens urladdning så kändes det rätt att hålla upp med surfningen ett tag och se hur foten skulle reagera. Andy, min medpassagerare i surfbilen var inne på samma spår så vi tog förmiddagen till sightseeing istället. Jaws vore kul att se, men med bara en kass reklamkarta hittade vi aldrig rätt grusväg ner. Å andra sidan fick vi se fantastik natur och en hel del "ohh, I could live in that house".

Andy på trail.

Var är Jaws?

Respekt! Vill ha...

Reklamkartan var mycket bättre på att ta oss till Twin Falls som precis som det låter är två vattenfall i djungelmiljö som är populära "badplatser". Fallen var något av en besvikelse, inte speciellt stora och jag hade ingen lust att stoppa ner foten i det vattnet. Desto bättre var fruktståndet vi vägkanten där vi köpte färsk annans och kokosnötsgodis :-)

Bästa ananasen!

Så här växer dom.

Bamboooo

Twin Falls

Eftermiddagens träning var lokaliserad till Sprecks med hopp och framåt på schemat. Några av killarna fick faktiskt gjort sina första loopar och jag var både avundsjuk och lättad på en gång av att sitta på stranden.

Richi gör dagens högsta framåt.

Vind: 5/5 - Såg ut att vara bra vind idag.

Vågor: 3/5 - Mest chop.

Maui: 3/5 - Kul att se lite av ön, men utan segling en dag som denna blir det bara en trea.

Dag 9: Ho'okipa vs Henrik: 1-1

2010-04-20T12:47:00.014+02:00

Prognosen var något mer vind idag med ett litet swell som bygger till riktigt stort imorgon och övermorgon. Vi var lite osäkra på vilken strand vi skulle välja eftersom vissa var sugna på en hopplektion, andra ville ha mer vågor och några få såg chansen att segla Ho'okipa innan monstervågorna skulle rulla in imorgon.

Ho'okipa är inte för alla. För mig?

Efter många turer mellan stränderna kom vi fram till att Sprecks i stort sett var platt och värdelöst för hopp samt Ho'okipa stängt pga en regel som säger att om det är fler än 10 vågsurfare ute får inga vindsurfare gå ut. Valet blev Kanaha vilket inte var så dumt alls. Kanaha med lite mer vind än tidigare och något mindre vågor såg riktigt inbjudande ut. Jag började med min 89l twin men bytte snart till 74l twin för att komma runt i svängarna lite bättre.

Vinden ökad stadig och efter lunch planade jag nästan hela tiden. Fångade en riktigt go våg som jag lyckade följa en bra bit och fick in en 5-6 svängar. Precis det som jag åkt halva jorden runt för att få göra. Yes.

Maui 9 - Kanaha from Henrik Olsson on Vimeo.

En av gångerna som jag guppade ut genom vågorna fick jag syn på en sköldpadda. Jag har sett en hel del på håll tidigare men denna verkade inte så skygg så jag seglade närmre, la ner riggen och följde den en bit ner under ytan. Hade inte min skyddsväst hindrat mig så hade jag lätt kunnat simma ner och klappat den på ryggen :-)

Senare på eftermiddagen fick vi rapport att Ho'okipa hade öppnat för vindsurfare, alla teamseglare var på plats och det såg perfekt ut. Vi packade snabbt in oss i bilarna och körde upp till världens kanske mest kända surfspot. Min puls var redan långt över normal... varje dag sen jag landade på Maui har det pratats om Ho'okipa med respekt, vördnad och fruktan. Vågorna har en extrem kraft och strömmen är där efter. Och som det inte var nog så finns det bara ett 5-10 m brett ställe att kliva i och ur, resten är klippor med sjöborrar och korall. Ska man gå i måste man vänta på att dom största vågorna rullat färdig, trotsa beach breaket och slöra ner några 100 meter till kanalen ut som förhoppningsvis är öppen. När man sen ska in måste man höjda enormt, ta en lagom stor våg långt ut och rida den hela vägen fram till sandplätten. Det svåra är att det sällan blåser nära stranden och att strömmen är galet stark.

Jag lyckades som enda rookie att ta mig ut även om jag blev uppäten i kanalen, gjorde några ok vågor men kände ganska snart krampkänning i vaderna troligen för att jag spände mig lite extra. Landningen såg ut att lyckas fram till ca 40 meter från stranden, när jag kom för långt från min våg, stallade, och blev uppäten bakifrån av samma våg.

Jaha, vad gör jag nu då. Ingen vind att starta i, strömmen drar mig mot klipporna... men så såg jag en av teamseglarna framför mig i samma situation som började simma mot stranden med sina grejor. Gör han så, kan jag också tänkte jag och började simma allt vad jag kunde. Tyvärr lyckades jag inte pricka sandplätten utan fick sätta ner fötterna på revet och skar upp samma fot igen.

Mina bilder berättar inte hur stort det var eller vilka fantastiska moves man kunde göra men kolla vad Maui Surf Report har rapporterat från Ho'okipa samma dag.

Maui 9 - Hookipa from Henrik Olsson on Vimeo.

Redo för utmaningen.

Det blir trångt ibland.

Bottom turn, vågar inte läggaa ner seglet...

Vågen är i stort sett lodrät i cutbacken så jag näbbar oundvikligen...

... crash and burn.

Priset för att segla Ho'okipa är trasiga fötter.

Vind 4/5 - I stort sett perfekt. Lite mer vind så hade man kanske planat hela tiden.

Vågor 5/5 - Stort, cleant, snabbt

Maui: 5/5 - Seglat Ho'okpa måste ge en femma.

/henrik

Dag 8: Valar och grym segling på Kanaha

2010-04-18T10:58:00.011+02:00

Galet tidigt gick vi upp, lång innan solen. Vår chartrade båt Lucky Strike II på 50 fot släppte förtöjningarna i Lahaina (knapp timme sydväst om Paia där vi bor) och styrde ut med stadiga 8 knop på det stilla havet. Deep sea fishing stod på schemat och målet var att kroka en Marlin, Ahi- eller Ono tonfisk eller något annat stort. Genast fick vi syn på valarna som kommer till Hawaii för att föda sina ungar.

Som vanligt när jag är med på en fisketur så högg inte en enda fisk. Stort antiklimax hade det inte varit för alla valarna.

In the Seat.

Det är inga vanliga makrilldörjar dom har här borta...

Och rullarna är därefter

DeepSeaFishing from Henrik Olsson on Vimeo.

Om fisket inte var något vidare så var surfet desto bättre. Mer sideshore idag, lite mer vind och mycket större vågor. Logo-höga i de största set:en. Jag fick till ett par riktigt bra cutbacks. Guys råd gör stor skillnad:

- bra med fart i bottensvängen

- flytta bak båda händerna

- luta in i svängen utan att skota in för mycket, sträva efter att få en pendeleffekt i brädan.

- scoopa aktern under kroppen med bakfoten

- sänk kroppen medvetet och förbered för cut back

- vrid upp höfterna ännu mer

- gå så vertikalt man kan, sikta uppåt mot läppen

- låt bakhanden glida för att släppa ut kraften ur seglet

- explodera runt höfterna och bakfoten

Smack så sitter den där!

Maui 8 from Henrik Olsson on Vimeo.

Ser bra ut !?

5 Goya brädor i olika storlekar. Jag går mot större och större brädor. 89 liter idag.

Vind 3/5 - Inte mycket power men 5.3:an funkade bra.

Vågor 4/5 - Stort, cleant. Grymma cutbacks.

Maui: 4/5 - Bra segling idag. Valarna var en bonus.

/henrik

Dag 7: Fanatic in på skinnet

2010-04-17T10:44:00.009+02:00

Tyvärr alla mina trogna läsare så blir det ännu ingen rapport från dagen som varit den bästa hittills på denna sköna ö. Det har helt enkelt hänt för mycket som jag vill berätta om och därmed för lite tid att skriva. Men jag kan säga så mycket som att vi har klämt på Fanatics 2011 brädor, ställt shapern Sebastian Wenzel mot väggen, rippat Kanaha med 5.3 och 89 liter och avslutat med BBQ i vår backyard. Kan det bli bättre? Ja, kanske redan imorgon när vi sticker tidigt för deep sea fishing och seglar Kanaha i bra vind på eftermiddagen.

Sen har vi ju en annan story också, askmolnet som stoppar flygtrafiken. Hörde nån på stranden som skulle tilbaka till UK igår men blev tvungen att boka om till torsdag nästa vecka. Han var inte helt missnöjd, trots allt. Känner mig just nu lite kluven till hur jag skulle känna om det händer när jag ska hem. Vi har inte direkt haft tur med vinden så därför vill man stanna lite längre men det börjar kännas som att man längtar hem till dom där hemma...

Askans utbredning igår torsdag

===================== Tillägg 2:a maj =====================

Nu har jag äntligen fått fram materialet från vår lilla session med Fanatic teamet. Förutom att det givetvis var kul att se dom nya grejorna såsom kolfiberbotten, insert-fenor, quad, mm så var det en upplevelse att få höra Sebastian Wenzel berätta om sin nya Quadlinje. Han är väldigt övertygande och det märks att han tror på sina egna idéer.

Maui 7 - Fanatic from Henrik Olsson on Vimeo.

Sebastian berättar om sin nya Quad. Kolla tailen.

Insert-fenor eller vad dom kommer att kallas. Två skruvar vinklade 45 grader.

Elak kolfiber.

North code zero. Såååå snyggt! Tänk kombon med Fanatic Quad.

Vi och Fanatic.

Dag 6: Boogie, Kauli och Campello

2010-04-16T10:42:00.011+02:00

OK, jag erkänner jag börjar bli lite desperat på vind nu. Detta är 5:e dagen utan ordentlig fläkt. Det är inte så att det på något sätt är tråkigt eller att jag klagar men hela tanken var ju att jag skulle träna down-the-line vindsurfing, inte lättvindsstarter och planingsteknik. Det är hemskt frustrerande att ha en massa vågor runt omkring utan att kunna rida dem så när jag hittade en boogie board under hotelltrappan smög jag till närmsta stranden med den innan frukost.

Vis som jag är frågade jag Guy om det var något jag behövde tänka på med vår lilla strand och givetvis berättade han att det är det enda stället på Maui som han sett en haj och om det var grumligt så skulle jag kanske låta bli… dhum-dhum, Dhum-Dhum jag hör Hajens ledmotiv i öronen. Men så tänkte jag att vad är risken att det händer något och tog brädan under armen och promenerade bort till stranden.

Den nya kameran fick följa med och det blev ju riktigt bra, eller hur?

Efter frukost fläktade det lite trots allt så vi körde iväg till Sprecks och riggade. Dagens övningar handlade om vad man gör när en riktigt stor våg dumpar på en. I stort sett handlar det om att aldrig släppa taget om bommen och om man inte hinner få upp riggen ovanför ytan är det bättre att trycka ner den så djupt man kan med knä mot masten och båda händerna på bommen.

Jag tror Guy börjar tycka lite synd om oss som inte får någon vind så han drog fram ett äss ur rockärmen: Hur man gör en famåtloop. Dom sakerna som jag vet om framåt nämndes inte utan det var helt andra saker som Guy ville trycka på, så som:

- ta tag med bakre fotens tår i brädan för att dra upp den under baken

- flytta främre handen in på bommen

- i ett moment, luta masten mot lovart och låta bakhanden glida längre ner på bommen

- sen skota in och se bakåt.

Vi provade det hela på stranden och sen i vattnet utan stroppar och jag blev ganska exalterad av att det alls inte kändes så läskigt som jag trodde. Forsättning på lektionen blir troligen nästa vindfattiga dag, hoppas bara det inte är imorgon.

Och som vanligt dök det upp lite kändisar där vi är. Idag var det inte vem som helst, Ricardo Campello, den första som varit nära att sätta en trippel framåt och Kauli Seadi. Åter igen helt underbara killar som verkligen tar sig tid att prata med oss vanliga dödliga. Dom var på Sprecks för att testa nya shaper från Keith. Givetvis var det quads. En med pintail och en med wingers som såg riktigt grym ut. Kauli berättade gärna om hur han tycker att wingers ger brädan en jämnbred outline att kunna svänga bra med utan att häcken blir för bred. En så bred shape utan wingers måste antingen ha en bred akter eller en kil/morotsformad shape som gör att seglaren hamnar längre akteröver och får svårare att svänga på sina långa, raka rails.

När jag frågade Ricardo vilket move han övar på just nu säger han att det i stort sett bara är trippel som gäller men att han ska operera sin brutna(!) handled först inom kort.

Ricardo, Guy, Kauli och jag...

Vi är väl nästan buddies nu, jag och Ricardo.

Häftigt tillfälle.

Svårt att se bra i perspektivet men långa wingers (31,7 cm ofo) in i pintail.

Hela setupen med wingers och quad ser grym ut. Kauli gillade den skarpt.

Ricardo visar oss handgreppen för framåt...

Vind 2/5 - Lite planing, några vågor men inte mycket att skryta med

Vågor 3/5 - Helt ok swell idag. Kul med boogie boarden

Maui: 4/5 - Igen, är det på Maui det händer. Och igen, med lite riktig segling hade det varit en femma

/henrik

Dag 5: En hel massa Goya och lite plattvatten

2010-04-15T11:51:00.012+02:00

Vilken dag jag haft idag… OK vädret har väl inte varit på vår sida, men jisses vad mycket jag upplevt idag. Förmiddagen ägnade vi hos Francisco Goya som visade oss runt Quatro's shapeverkstad. Vilken kille! Så trevlig och verkar vilja alla så väl han bara kan. I tre timmar vandrade vi runt mellan Kieth shaperum, lamineringen, måleriet och andra spännande ställen. Jag försökte få ur honom de kommande trenderna men det verkar som om dom inte vet själva utan det uppstår nya shaper från vad som händer runt omkring i omvärlden; ny segeldesign, lättare material, ny vågridningstil, mm. Fick dock bekräftat att Quad är det som gäller just nu och kommer att vara ett tag framöver. Francisco själv seglar dock nästan bara singelfin "because it's just an amazing feeling in the bottom turn". Brädorna kommer att krympa på längden några centimetrar, dom testar boxar i kolfiber för att få ner vikten, och bäst av allt är att det nästa år kommer en Quad 68 för oss lite lättare pros. Med andra ord är snacket att en 74l Quad skulle passa alla seglare även lättviktare inte helt sant utan det beror på att man inte vill göra för många storlekar på nya designer förrän man hittat rätt shape.

Det var förvånande att höra att nästan alla pros (utom Robby) får sina brädor shapade av Keith och byggda här i "fabriken" oavsett sponsormärke. Jason Polakow, Björn, you name them.

Goya, Dakine och MFC ute på landet

I shaperummet

Grafiken läggs på.

Happy camper 1

Francisco, lilla jag, och Björn.

Som om det inte vore nog att få gå runt med Francisco i surfMecca så dök just både Björn Dunkerbäck och Jason Polakow upp och snackade med oss en stund. Björn var lite kort och hade bråttom men Jason berättade gärna för oss om hans senaste äventyr i Jaws där han klarade sig från att drunkna med en hårsmån. Han är ännu den enda som överlevt från att varit nertryckt på botten av tre vågor på Jaws. Om man tänker på att det på Jaws är upp till 20s mellan varje våg fattar man vad han varit med om och hur nära det var att stannade där.

Jason Polakow visar som Quad med Jaws rocker

Efter en snabblunch konstaterade vi att det inte heller idag skulle vara nog med vind på North Shore så vi körde över ön till andra sidan Kihei där det fläktar lite bättre men är bara plattvatten. Riggade 4.7 och min 74l twin och siktade på det närmsta revet för att försöka rida det lilla som fanns. Givetvis var det inte ens fendjupt så jag kraschade och skar upp foten på den vassa korallen. Fick lappa ihop den senare på rummet. Bäst av allt var att jag på vägen in möte Guy, pekade ut revet och sa att det låg precis under ytan. Men inte stoppade det honom från att ramma det även han, dock med lite bättre fart så han seglade av fenan och trillade så illa att han fick korallbitar djupt in i ryggen. Ajajjj. Bättre på att ge instruktioner än att ta instruktioner?

Väl hemma igen grillade vi gigantiska kotletter som en tidigare elev till Guy skickat oss från New York med FedEx. Kanongott och med tillbehör som ljuvlig advokado och färsk tång från Mauis stränder.

Tång till salladen, Happy camper 2.

Vår utomhusbar

Vilken dag!

Vind 2/5 - OK, det blev lite surf men hemma hade jag inte ens riggat på denna vinden

Vågor 1/5 - Inte där vinden var i alla fall

Maui: 4/5 - Det är på Maui det händer. Med lite riktig segling hade det varit en femma

Dag 4: Teoripass, sköldpadda, tång

2010-04-14T09:41:00.018+02:00

Idag vräker regnet ner i vår backyard.

Jag vaknar fortfarande kl 4 och undrar om det inte är dags att sova lite längre snart. 12 timmar tidsskillnad är inte lätta att hantera. Regnet håller på till väl efter frukost som var extra trevlig idag för vi har börjat laga vår egen. Det är porridge, bacon, bagels, och ägg på menyn, gissa om det är många engelsmän i gruppen. I morgon ska jag laga gröten á la teamOlsson med russin, kanel/kardemumma, mm. Ska bli kul att se vad dom tycker om det :-)

Raj steker bacon.

Det är en del kallare här än jag väntat mig. Nu har det inte varit mycket sol men ändå. Varmast är det faktiskt i vattnet. Så när man kommer upp på stranden fryser man ganska snart. Våtdräkt är inte ett option men kanske ska jag slå till på en långärmad RipCurl tröja med 1mm isolering som jag såg hos Neil Pryde, den såg grym ut vi får se vad vädret blir framöver.

Vindmätaren spikade helt plötsligt så vi körde iväg till Kanaha men väl där så hade det droppat rejät så vi försökte med Sprecks istället. Det såg visserligen lovande ut men tyvärr kom det aldrig någon vind. Vågor däremot har vi desto mer. Swellet är från NE och det är allmänt känt att det blir som bäst då. Dock inte så bra att Jaws går av... Guy har lovat oss att om det går av på Jaws så släpper vi allt vi har och kör dit, det lär vara en syn man inte glömmer det första taget.

Parkeringen Sprecks.

Sååå... det blev en dag på stranden full med teori istället. Dagens lektioner gick ut på att förstå var man ska placera sig för att fånga en våg, samt hur man bäst rider den. Momenten för bottom turn och top turn gick vi igenom på land vilket fortfarande känns rätt fånigt men jag måste medge att det är rätt bra att öva på kropps- och handplacering utan att behöva tänka på allt annat som händer på vattnet.

Dagens top tip var flera men här kommer de jag kommer ihåg.

-För att snabbt komma i bakre stropparna så kan man glida foten bakåt länks däcket tills den tar emot stroppen, sen sätter man in den. På så sätt behöver man inte gissa var stroppen är. Smart, kan spara några tår framöver.

- I ingången av bottom turnen så för man seglet framåt, innåt och låter bakhanden glida långt bak på bommen, inget nytt...

- Men det som jag tror blir förlösande för mig är hur man ska vrida höfterna så mycket man kan in i svängen och scoopa brädan under sig med bakre foten för att korta svängradien.

- En annan grej som jag ska ta med mig hem är att mycket tidigare än vad jag gör idag identifiera dyningen innan den blir vågor för att på så sätt placera sig bättre. Tittar man även på vågen innanför så kan man se var ens egen våg kommer att bryta eftersom det är lika för alla vågor i samma set.

Vi såg en man på stranden som höll på med något konstigt Han hade stora nätpåsar som tumlade runt i beach breaket. Han berättade att han dyker efter tång som han säljer till japanska restauranger. Tydligen kan han få ut $15000 på ett bra år. Inte illa för att jobba på Mauis stränder. Vi fick smaka och det var inte dumt alls, krispigt och salt.

Jag fick med mig hjälmen full så att vi kan servera det på vår BBQ som kanske blir imorgon.

Helt plötsligt simmar det förbi en sköldpadda längs med standkanten. Jag tyckte först att det såg ut som en stor träbit som flöt omkring tills träbiten stack upp sitt periskop och kollade vad vi höll på med, grymt coolt.

Senare på kvällen kom det fram att anledningen att vi inte tränade lättvindssegling i vattnet som första dagen var att det var så grumligt att Guy oroade sig för att släppa ut oss till hajarna...! Och jag som tänker på hajar när jag vattenstartar i Apelviken. Gissa om det blir snabba starter framöver.

Dagens berömdhet är Scott McKercher som bor här på lodgen och just nu sitter här vid bordet. Supercool aussie som ser ut att var i min ålder tillochmed.

Just det, glömde säga att när vi åkte hem så tog vi en runda förbi Ho´okipa för att de om det var någon action. Kan man ju säga att det var...

Vind 0/5 - Ingen segling idag. Imorgon kanske...

Vågor 4/5 - Nu börjar det bygga stora saker

Maui: 3/5 - Känns som jag börjat anpassa mig, känns som jag kan stanna här ett tag.

/henrik

Dag 3: Surf mot alla odds

2010-04-13T11:08:00.009+02:00

Inget pekade på att det skulle bli nån surf idag. Regn och alldeles för lite luft i rörelse. Efter frukost drog vi iväg på olika håll. Jag och Andy som jag delar bil med fastnade i Neil Pryde affären tills Guy messade att det fanns vind på Sprecks. Vi riggade snabbt i strilande regn (som hemma) i bara boardshorts (inte som hemma) och resten ser ni själva.

Testade den nya vattentäta hjälmkameran

som jag köpte igår, kul liten sak. Tack Mamma!

Dagens dos av berömdheter som dök upp på stranden och som Guy proppsar på att vi träffar var bland andra Dave White som ger ut Boards, Nayra Alonso och Andrè Paskowski från Fanatic. Dave som säkert väger mer än 120 kg stod mest med vatten upp till låren, otroligt vilken balans den snubben har...

Dagens Intuition (Guys samlingsnamn på hans coaching) var riktigt givande. Det märks att han har en plan för att ge oss det mest grundläggande innan vi utsätts för riktiga förhållanden (kanske blir väder för det i övermorgon). Idag handlade det om planingsteknik, höjdtagning och hur man undviker vågor på olika sätt.

- Med en twin är det viktigt att man inte faller av förrän man ser en by eller våg att komma igång på. Anledningen är inte bara den att man tappar en massa höjd utan den skenbara vinden blir mycket mindre om man inte håller upp. Andra råd var dom vanliga med riggen och fötterna långt fram, mm.

- Sen tränade vi på att flytta ut fötterna mot lovartkanten dels för att få en längre hävstång men kanske mest för att höjdtagning på en modern vågbräda görs mycket genom att plana med lovartskanten så djupt man kan. Något jag aldrig tänkt på och som gjorde stor skillnad. Överraskande så ska man för bästa höjdtagning flytta hela sin stance framåt med böjt framben, rakt bakben och höfterna parallellt med brädan, precis så som jag alltid gjort och som alla säger att man inte ska göra. Ha, vilken revansch!

Nöjda efter vår första riktiga surfdag samlades vi i lodgens backyard med kall öl och fantastisk grillad tonfisk från samma ställe som igår. Kvällen avslutades med att vi bar ut 55 tummaren och avnjut Four Dimensions. Gissa vad jag drömde om i natt?

Vind 3/5 - 5.0 funkade i stort sett hela dagen

Vågor 2/5 - Inte mycket att skryta över. Bra kraft men små och för onshore

Maui: 3/5 - Det börjar ta sig nu...

Dag 2: Vattenkontakt

2010-04-12T06:30:00.015+02:00

Nu har alla som ska vara med på Guy Cribbs vuxenkollo kommit till Maui. Alla är rätt jetlaggade så frukosten var tidig och sen bar det iväg till Maui Windsurfing Company för att hämta våra grejor. Guys reservation av utrustning var av det generösare slaget så vi i stort sett tömde butiken och lastade allt i bilarna. Jag fick tag på 3.3 till 5.3 av Goya Guru alla storlekar i stort sett helt nya med plasten kvar på allihop. Lite master och bommar, mm och sen en 66 Custom för dagarna jag aldrig kommer att glömma, 74 Custom Twin till dom slashiga svängarna samt en 84 Custom till jag vet inte vad.

Efter det var det race till stranden som idag var bestämd till Sprecks för att det är ett relativt lugnt och lättseglat ställe. Idag mer än vanligt eftersom vinden var kass och egentligen aldrig tillät någon planing. Det var inget som påverkade vår guide Guy som genast började med den grundläggande teorin. Jag hade egentligen inte förväntat mig på att det skulle vara nån direkt undervisning på resan, mer one2one coaching men nu förstår jag att det verkligen är en tvåveckors kurs i vågsegling som jag signat upp på. Toppen det kommer att bli nyttigt.

Jag tänka mig att det var en syn att se oss alla utspridda på stranden med bräda och segel övande slag och andra manövrar. Tänk 10 vuxna som torrsurfar samtidigt på stranden, på Maui... inte lite pinsamt.

I korthet fick vi lära oss att:

- Placera stropparna så brett isär som möjligt för att fotpositionen bäst ska likna den man har på en vanlig surfbräda.

- Storleken på stropparna ska vara så stor att hela foten kommer in så man kan använda tårna att "greppa tag" i brädan samt att vikten kommer över brädans mittlinje i bottomturnen.

- Mastplaceringen ska alltid vara mellan mitten och längst fram.

- Bommens höjd på masten ska vid normal vind vara lägre än man tror eftersom vid vågridning ska det vara tryck genom främre benet framöver på brädan. Resonemanget bakom detta är att en modern rockerkurva lyfter aktern något och då svänger brädan bättre på rockerns lägsta punkt i kurvan. Detta var news för mig.

- Uthalet i lätt vind kan man gott släppa så mycket att seglet ligger emot bommen upp till 30-40 cm av buken.

Sen dök Antoine Albeau, formula världsmästare upp på stranden och givetvis fick Guy honom att visa oss (torrsurfande) hur han gör sina slag.

Nästa berömdhet som Guy introducerade var Phil McGain som launchade sina formula prylar och gjorde 18 knop ut och 23 knop in när jag knappt kunde vattenstarta och ännu mindre plana. Cool kille, säkert 55-60 år. Han riggade sitt 12 kvm racingsegel på 45 sekunder, helt otroligt.

Efter att ha tränat lättvindsvattenstart, slag, helikopter, mm några timmar och planat kanske 3 minuter sammanlagt gav vi upp och åkte runt och spottade berömda stränder istället. Tyvärr ser prognosen för vind inte ut att bli bättre på några dar så vi får se hur det blir.

MEN dagens höjdpunkt är utan tvekan att jag kan konstatera att både rygg och hand verkar klara av vad som krävs. Faktiskt så känns ryggen bättre efter surfet än innan. Kan det vara så att jag fått ont i ryggen av att inte surfa? Måste jag kanske lägga till vindsurfing på rehabprogrammet? Ska ta upp det med sjukgymnasten när jag kommer hem.

En annan kul grej var 55" TVn som vi köpte på Wallmart idag för att på kvällarna kunna se vad Guy har filmat under dagen. Planen är tydligen att han köper TVn på öppet köp och lämnar tillbaka den när vi åker hem. Tydligen har det funkat många gånger förut. Vi får väl se...

/henrik

Vind 1/5 - I stort sett meningslös

Vågor 1/5 - Men det kommer en hel del swell imorgon och frammåt

Maui: 3/5 - Sol, sand, varmt vatten. En Tuna Ono burgare med Longboard öl till middag bidrar starkt

Dag 1: Upptäcktsfärd

2010-04-10T17:25:00.020+02:00

Jag vaknar av dånet av vågor som slår in på stranden. Magiskt. Det är kolsvart, klockan är strax efter 4 och jag känner mig som Jaques i Det Stora Blå när han ligger i sitt hotellrum och hallucinerar att taket är havsytan... Jag hör hur vinden prasslar i palmerna så jag stänger av min takfläkt för att lyssna bättre. Magiskt. Det välbekanta surfpirret i magen kommer plötsligt, jag har inte känt det sen september, och sen är det omöjligt att somna om.

Till slut börjar det ljusna och tupparna i grannskapet sätter igång med det dom ska göra men överröstas snart av ett lätt morgonregn som gör luften friskare.

Chaitea och cream cheese bagel hos Anthony's som är närmsta caféet kommer nog att bli en bra morgonrutin och sen ner till stranden två kvarter bort. Underbart vackert och helt öde.

Första bilden i dagsljus

Efter en lång, lugn morgon blev det desto mer action. Jag tog surfbussen och körde runt lite...

Livräddarna tränar på morgonen med sina STORA brädor.

Sushi train lunch. Mums.

Safeway, jag har saknat Safeway. Tänk om man bara hade en wok på rummet också.

Efter lite shopping och turer i stan så började det fläkta så jag åkte tillbaka till lodgen och därifrån såg jag segel som rippade längre bort. Det var Ho'okipa som drog de bästa idag. Shit vad det går fort där. Det är fullt på vattnet, bara en smal landningplats resten klippor och sjukt snabba vågor. Det var inte så högt, som mest logo men detta är nog inte första stället jag väljer för säsongspremiären. Kändes bra att det var vilodag idag ;-)

Det var trångt på Ho'okipa. Hoppas det beror på att det är helg.

Kolla skuggan i vattnet.

Aerial, så här vill jag göra.

Äta eller ätas!

Sen blev det lite vila i hängmattan. Min rumskompis Gerry dök upp och visade sig var lite äldre än jag trodde och från MIT Boston. Säkert professor, oväntat men intressant. Berättar mer sen. Strax dags för samling av gänget på närmsta pizzerian.

Vind 3/5 - 4.7 väder men det blir inte mer än 3 när jag inte smakat.

Vågor 3/5 - Ska bli spännande att se om jag hinner med...

Maui: 3/5 - En del bra shopping idag och uppvisning på Ho'okipa.

/henrik

Dag 0: Ready... Set... GO!

2010-04-10T10:40:00.007+02:00

Tidigt tidigt började jag min långa resa idag. Min bosniske, enbenta taxikurir tog mig till flygplatsen där det som vanligt rådde viss kaos kring incheckmingsautomaterna. När det äntligen blev min tur förstod jag var varför det tog sån tid. Det var inte bara en osynkad pekskärm som var problemet, nån fransk programmerare hade gjort det lätt för sig genom att lägga ut bokstavsknapparna på skärmen i bokstavsordning istället för qwerty.

Smart och effektivt för resenärer med ont om tid?

Eller en ny fransk global standard?

Efter en trevlig tur runt Eiffeltornet med Chris från Wisconsin brevid mig landade vi mjukt på CDG i Paris. Galet stor flygplats som mest liknar en byggarbetsplats vilket kanske förklarar att vi taxade 35 minuter efter landning. Jag tror ärligt att piloten måste varit vilse ett tag. Min lagom långa transfertid på 1,5 timme började kännas tight men det skulle bli tightare. Hur lång tid kan det ta att byta terminal? 10 min? 20? Gissa igen. Givetvis skulle jag till terminalen längst bort från landningen. Man åker en ny fin transferbus men finns det bussfiler som gör att bussen kan undvika de franska bilisterna? Non, pas de tout. 40 minuter tar det innan jag når säkerhetskontrollen. 1000 människor i kö, 15 min till avgång... Jag försöker charma en säkerhetsvakt för att få passera genom Fast Lane men får bara ett buttert "You ave à tjans, still..."

När jag till slut ser gaten är det 5 min efter avgångstid och jag hoppas hoppas hoppas att dom inte stängt den ännu. För en gångs skull blir jag glad att se en kö, boardingen är inte ens halvfärdig så jag hinner trots allt.
Väl ombord serveras det svalkande champange, ett schysst vin till maten och en stor bit camenbert. Tres bien, fransmän i luften har sina positiva sidor också.

Dom är stora när man möter dem i chicken race.

Fortfarande säsong i Salt Lake City.

Down town Los Angeles. Charmigt?

Det är mörkt när jag landar på Kahului airport. Smaka på den bara Ka-hu-lui... Jag får ut väskan och nyckeln till surfbussen som jag hämtar på parkeringen. Pinsamt nog tar det en bra stund innan jag fatta var handbromsen sitter på vraket. Får genast vibbar till Gran Canaria och surfmobilerna man hyr där, lika risiga men denna är givetvis 3 ggr så stor, jag är ju i US of A.

Känns lite klurigt att köra runt ensam i mörkret, googlekarta i handen med ovan bil (rattväxel), och 28 timmars resa i kroppen. Men det går bra och jag hittar fram till den lilla lodgen som ska vara hem de närmsta veckorna. En tuna sandwich från grannen Chevron och det är snart dags för kojen.

Åhh, glömde säga att jag hör vågorna slå mot stranden när jag öppnar dörren. Detta blir kanon!

Vind 1/5 - Fläktar lite. Ser grymt ut måndag och framåt

Vågor 1/5 - Jag hör dom...

Hawaii: 2/5 - Inte sett något än, men det är lagom fuktigt 25 grader. Och jag är här!

/henrik

Location:Kulia Pl,Paia,United States

Dag -5: Det börjar dra ihop sig

2010-04-05T21:49:00.006+02:00

Då har man packat och förberett hela påsken. Så skönt att jag fick några lediga dagar på mig att göra det i lugn och ro. Egentligen är det inte så mycket man behöver. All utrustning ska ju finnas där och kläder behöver jag knappt, det är konstant 23 grader dag som natt. Som vanligt blir det mest sladdar och teknikprylar som tar plats i väskan. Lakrits, ikea-påse och hjälm hör väl kanske till ovanligheterna. Undrar förresten vad locals på Maui säger när dom får se min Jofa hockey hjälm från 80-talet.

Man börjar kunna se på WindGURU hur vindprognosen ska bli de första dagarna och det ser ju tyvärr inte ut som att det ska gå av någon av de första dagarna. Å andra sidan har det sett bättre ut på webkamerorna än prognoserna de senaste dagarna. Och skulle de vara lugnt i början så kanske det bara är bra för en otränad, urstressad, jetlaggad 40-åring.

Två stjärnor är surfbart, helst ska det var 3.

Dag -15: Hur ska det gå?

2010-03-24T19:56:00.014+01:00

Jag är sjuk som en hund. Feber och en tuff halsinfektion hjälper mig inte direkt att ladda upp eller för den delan att jobba undan. Det blir till att prioritera, planera om och ta hjälp av kära kollegor.

Osäkerheten om hur det ska gå med vindsurfingen börjar tillta också. Jag har ju inte surfat sen jag bröt handen i Åsa i september. Handen är läkt nu men jag har inte provat den fullt ut ännu. Dessutom har ryggen spökat ordentligt hela vintern, så pass mycket att jag inte kunnat spela innebandy eller träna något alls. Jag hoppas att hängselen ska avlasta ryggen så pass att det ska funka men jag vet ju inte förrän jag provat. När jag bestämde mig i januari att åka till Maui så förutsatte jag att jag skulle hinna provsurfa innan jag åkte. Men nu ser isläget ut som det inte blir av. Spännande läge, att åka jorden runt för att vindsurfa men inte veta om det funkar...

Igår blåste det 3.7 väder nere i viken men det var nog 300m promenad till fritt vatten!

Har hittat en grym webcam som streamar Kanaha i HD. Bäst action ser man kring lunchtid lokal tid, det blir kl 23 svensk tid. Vinden börjar komma då och lägger sig sakta till kvällen. Känns som ett upplägg jag kan vänja mig vid ;-)

/henrik

Dag -21: Tiden går långsamt...

2010-03-18T21:15:00.005+01:00

Det är tre veckor kvar tills jag åker på drömresan. Allt fokus ligger på att jobba undan så mycket som möjligt och förbereda hemmet så att dom klarar sig utan rörmockare/it-tekniker/barrista/packåsna/bilmekaniker medan jag är borta. Först nu börjar jag känna att det kommer att vara _väldigt_ konstigt att åka iväg så länge och så långt bort helt själv...

Dom få stunderna som jag kan komma ifrån lägger jag gärna på att läsa vad andra gör på Maui och på så sätt mentalt förbereda mig på vad jag ska uppleva.

- SurfKate är flitig på sin blogg: surfkate.blogspot.com

- Ola H postar varje vecka något på surfzone, t.ex: Kuau 100313

- En snubbe som heter Giampolo är väldigt flitig med sin hjälmkamera på mauisurfreport.blogspot.com. Kolla detta klippet, han har verkligen fångat känslan att windsurfa på vågen. Precis det jag hoppas få uppleva.

Dag -27: Förberedelser

2010-03-13T14:37:00.004+01:00

Dags att starta upp resebloggen. 27 dagar till värmen och vågbruset (ruset) på Maui.

/henrik on iPhone

Location:Sweden